måndag: je suis deçue!
och så helt plötsligt så kanske jag inte har en bostad ändå.
mince! zut! merde! putain!
jag pallar inte.
som att det inte var jobbigt nog att lämna lyon och klassen ändå..
tur att livet är så fantastiskt annars,
för det tror jag ändå att det fortfarande är.
men det kanske är en illusion också?
kanske ringer någon om två dagar och säger:
du är inte alls lycklig, synd, ha ett bra liv..
ödets ironi.
men som sagt, ikväll avgörs mitt lyon-öde.
eller ja, om jag får den braiga lägenheten eller ej.
keep'em crossed, will ya?!
Kommentarer
Postat av: amanda
livet är för jävligt ibland. man tror att någon driver med en och det enda man vill är att pissa i röven helvete. men det finns dagar med solsken. dagar med skratt och kärlek. och dem kommer alltid när man som mest behöver dem. snart ses vi...
Trackback
